Välkommen till sidan Om Allga

Vykortshop

@

Om Allga

 

Hej och välkommen hit!

Det krävs inte så mycket för att ge lite glädje. Ibland räcker det med ett litet vykort.

Jag fick ett vykort av min svägerska, det enda hon hade skrivit på kortet var min adress och ordet lite på svaj:

 "________swisch!" (de var på skidsemester). Men va’ gla’ ja’ blev!

Vill Du göra någon glad?

Titta in i min bild butik, där finns det säkert något motiv som kan glädja Dina vänner.

Tack för att Du tar Dej tid att titta.

Det är alltså jag som är Ållga men jag heter egentligen Maria Andersdotter. En arbetskamrat döpte mej till Olga under glatt munhuggeri.

Men eftersom jag är en Jössehäring så tycker jag att smeknamn kan man stava som man själv vill. Alltså stavas mitt "Olga" på värmländska : "Ållga", för så låter det ju.

Här kommer lite bakgrunds information som kanske kan hjälpa Er att förstå varför bilderna ser ut som de gör-om Ni har behov av det.

Jag  bor numera i Torsby men har bott både i Torstorp, Töreboda och en längre period i Forshaga. Uppvuxen på "Degeränga" i Arvika i Värmland, där min storebror växte först och banade väg. Mamma kommer från Lysekil i Bohuslän och min pappa var ifrån Granbacken, Brunskog i Värmland.

 

Om jössehäringen

Sparsamhet och flit

Axel Dahlman

Särskilt för nykterheten har arbetats med stor iver och framgång i Arvika, vilket varit nödvändigt med hänsyn till dess talrika arbetarbefolkning. För närvarande är staden vad man kallar"torrlagd". Till sist några ord om befolkningen. De författare, som skrivit om Arvika, överensstämma i att tillägga denna många goda egenskaper. Den tillhör den s.k. "Jössehärstypen" och rekryteras i mycket stor utsträckning från den omgivande landsbygden. Jössehäringarna äro kända för att vara gladlynta, livliga, och intelligenta. Dessutom utmärka de sej för förmåga att ställa anspråken efter tillgångarna och hava medfött sinne för sparsamhet och flit. Det har också sagts om Arvikas befolkning, att "stadens industriella utveckling icke varit möjlig utan den intelligens, arbetsamhet och sparsamhet, som utmärkt befolkningen".

Om Värmland och värmlänningar, del 3, 1921

 

Full av befängdhet och historier

Helge Kjellin

 

Vissa sydvärmländska slättbygdssocknar påstås hava - i likhet med några dalsländska – en mera "stönig" befolkning, men stönigheten säges lätta, ju närmare man kommer Jössehärsbygden. Redan i Boda börjar det glimma lite i humor, i Brunskog sprakar det därav,

Och hela Arvikabygden är full av befängdhet och historier. Sådana där generaliseringar äro emellertid högst subjektiva och kunna t.o.m. Vara alldeles felaktiga, förutom det att de genom uddigheten eller uppenbar orättvisa kunna komma både ledsnad och förargelse åstad. Och hur ofta har inte en personlig irritation eller en rent tillfällig händelse kommit att diktera ett sådant generaliserande omdöme.

Värmland förr och nu. 1934

 

OM FORSHAGA

Grossbol heter området där mina två barn växt upp.Under medeltiden låg här på älvens västra strand två gårdar, den ena hette "Grosbol" och den andra var frälsehemmanet "Löföö" (Löved) . På Grosbol hade de hästar som fick gå ute på bete i en liten hagen nere vid vattnet. Ryttmästaren som på 1640-talet bodde på Löved tyckte mycket om att fiska lax. Så pass mycket att bolbönderna på Grossbol blev irriterade på allt spring där nere i hagen. Det var väl OK att han fiska men se hagen hade han inget med att göra tyckte de. Det blev rättsak.

Ännu 20 år senare (år 1662) var misshälligheterna mellan Löved och Grossbol inte slut, för det året "klagades att ryttmästare H.Posseallt för mycket stiger över rået" enär han "intagit till gamla forshaget mycket mera än som synts blivit". Nu blev det som det blev och rätten dömde till Löveds fördel. Såväl forsen som hagen tillhörde frälsehemmanet Löved. I protokollen kallas hagen för än "forsshaga" än "hästhagen" och än forsshaget. År 1697 talas om "säterigården Löwued med nybygget Forshaga". Och se! För första gången som egennamn och skrivet med stor bokstav.

 

I exemplar nr: 1194 av Minnesverket Värmland i ord och bild, kan man också läsa följande.

"Köpingens förenings- och bildningsverksamhet är livlig och varje år brukar ett flertal studiecirklar vara i verksamhet. Musiklivet omfattas med stort intresse, varom särskilt musikcirklarna är ett vältaligt vittnesbörd. I denna gren av kulturlivet är Forshaga en föregångare och ett lysande föredöme."

 

Idag kan vi konstatera...(skrivet 2001)

att Forshaga kommun fortfarande är ett föredöme att vara stolt över. Där det sprutar nätverk ur myllan och upp i Internet med en kvinna som kommunalråd, HårdRockfFestival.  Glänsande laxar som nappar på både spanska och polska projektorkrok. Massor av nyskapande företagare.  Välvda över Klarälvens blå glittriga vatten, blir gamla broar som nya länkar mellan människorna och de nya kulturer som blandas, och bakas samman med den värmländska urskogens fuktiga gröna mossa.

Och har Ni orkat att läsa ända hit hoppas jag Ni kände lukten av sommar i "forsshagen" och såg solen leta sej in i skogen

för att lysa upp mossan . Jag hoppas också jag har förgyllt Er tillvaro en stund, så Ni känt glädje.

Med vänlig hälsning Maria alias "Ållga" (år 2006 numera: Allga)  

 

 

 

Vykortshop

Tavlor

Kundvagn

@

Om Allga